Igår kväll var vi och såg ytterligare en föreställning, nu på klassiska Radio City Music Hall. New York Spectacular med fenomenala showdansgruppen The Rockettes. Ska väl erkännas att jag inte egentligen är någon dansfantast, vare sig det gäller att själv svischa  runt på dansgolvet, eller att bevista dansshower. Hursomhelst var det en otrolig uupplevelse i går kväll. Grym scenografi med mycket digitalt i fonderna. Handlingen rör sig ,såklart, i NY. Ett par barn tappar bort sina föräldrar på tågstationen och den röda tråden är sen hur de genom att de får hjälp av olika statyer som får liv, och dessa lotsar barnen till olika platser i staden. Självklart återförenas familjen i slutet. Återigen slås jag av det superproffsiga i allt . Musiken är dels nykomponerad och dels arrangerad, mycket smakfullt och välgjort hela vägen. Orkestern är relativtliten men väldigt tajt och samspelt. Det jag inte förstår är att det ska vara så svårt att få lika bra ljud på en scen i Sverige som här i NY. Det kan inte bara vara en fråga om ekonomi, teatrarna här har en svidande konkurrens sinsemellan och måste hålla priserna nere så mycket det bara går och samtidigt hålla så hög kvalitet på allt för att få kritikerna med sig. Man har en otrolig kompetens rätt och  slätt.

Idag styr vi kosan hemåt igen. Ska bli ganska skönt att andas lite frisk luft och lyssna på tystnaden i Tysslinge som omväxling .