Nu är det gjort sa han som försvor sig, som min farfar brukade säga ibland. Jätteprojektet ”Världen låter” är i hamn efter många timmars hårt arbete för alla inblandade. För mig själv började det med att jag blev engagerad som arrangör för en hel massa låtar. Det var musik som jag aldrig hört, och i vissa fall artister som jag inte visste fanns. En härlig utmaning således. Jag gillar själv när jag inte riktigt vet hur slutresultatet kommer att bli, när det kittlar i magen inför vad som komma skall.

Så småningom kom frågan om jag ville dirigera hela produktionen, och jag kände spontant att det vore både kul och ännu mer utmanande. En hektisk vår inleddes men långa dagar. Jag hade dessutom fått frågan om jag ville dirigera Bofors Musikkår framöver, och det kunde jag inte heller tacka nej till.

Alltså:

Tisdag kväll Bofors musikkår, onsdag kväll Olaus Petri musikkår, torsdag kväll Karlskoga Symfoniorkester. Mycket av tiden på förmiddagarna fick gå till att förbereda kvällarnas repetitioner. Jobbigt? – Ja, men också enormt stimulerande och fantastiskt kul. Vet man bara att det är under en begränsad tid, så orkar man det. Jag har varit noga med att försöka hålla helgerna rena från jobb och har kunnat ladda de viktiga batterierna på så sätt. Hursomhelst så gick projektet i mål i lördags, och det känns skönt. Orkestern skötte sig galant och var trots långa arbetspass vid gott humör hela helgen. Toppartister som Sebastien Dubé och Mats Norrefalk, Emilia Amper, Blå Bergens Borduner och inte minst Ramy Essam gjorde kvällen till en minnesvärd händelse i Karlskogas kulturliv.

Jag känner mig sugen på att jobba mer med Ramy framöver, och även Bordunerna med Anders Noruddes fantastiska låtar. Jag hoppas att det blir något mer av det samarbetet.

Recension av konserten hittas här: http://nwt.se/karlskoga-degerfors/2017/03/20/varlden-later-en-fantastisk

På söndagskvällen fick jag förmånen att lyssna på när min mässa framfördes i Fors kyrka i Eskilstuna. Det blev en fin avslutning på en lång arbetsintensiv period.