Nu är det gjort sa han som försvor sig, som min farfar brukade säga ibland. Jätteprojektet ”Världen låter” är i hamn efter många timmars hårt arbete för alla inblandade. För mig själv började det med att jag blev engagerad som arrangör för en hel massa låtar. Det var musik som jag aldrig hört, och i vissa fall artister som jag inte visste fanns. En härlig utmaning således. Jag gillar själv när jag inte riktigt vet hur slutresultatet kommer att bli, när det kittlar i magen inför vad som komma skall.

Så småningom kom frågan om jag ville dirigera hela produktionen, och jag kände spontant att det vore både kul och ännu mer utmanande. En hektisk vår inleddes men långa dagar. Jag hade dessutom fått frågan om jag ville dirigera Bofors Musikkår framöver, och det kunde jag inte heller tacka nej till.

Alltså:

Tisdag kväll Bofors musikkår, onsdag kväll Olaus Petri musikkår, torsdag kväll Karlskoga Symfoniorkester. Mycket av tiden på förmiddagarna fick gå till att förbereda kvällarnas repetitioner. Jobbigt? – Ja, men också enormt stimulerande och fantastiskt kul. Vet man bara att det är under en begränsad tid, så orkar man det. Jag har varit noga med att försöka hålla helgerna rena från jobb och har kunnat ladda de viktiga batterierna på så sätt. Hursomhelst så gick projektet i mål i lördags, och det känns skönt. Orkestern skötte sig galant och var trots långa arbetspass vid gott humör hela helgen. Toppartister som Sebastien Dubé och Mats Norrefalk, Emilia Amper, Blå Bergens Borduner och inte minst Ramy Essam gjorde kvällen till en minnesvärd händelse i Karlskogas kulturliv.

Jag känner mig sugen på att jobba mer med Ramy framöver, och även Bordunerna med Anders Noruddes fantastiska låtar. Jag hoppas att det blir något mer av det samarbetet.

Recension av konserten hittas här: http://nwt.se/karlskoga-degerfors/2017/03/20/varlden-later-en-fantastisk

På söndagskvällen fick jag förmånen att lyssna på när min mässa framfördes i Fors kyrka i Eskilstuna. Det blev en fin avslutning på en lång arbetsintensiv period.

Nu är det nytt år, och det har rivstartat kan man säga. Hösten var proppfull, som jag tidigare skrivit om. Bowieproduktionen spelades både i Karlskoga och Gävle med fina recensioner som facit. Roligt att den funkar så bra! Parallellt har jag jobbat med en version av Queenproduktionen som ska spelas 5 februari på Musikaliska med Blåsarsymfonikerna och Johan Boding i solistrollen. http://www.musikaliska.se/forestallningstillfalle/dont-stop-me-now-tribute-queen

Utöver det så har fokus legat på en stor föreställning i Karlskoga med KSO, ”Världen låter”. Åtta arr för orkestern med lite olika artister såsom ”Blå bergens borduner” https://sv.wikipedia.org/wiki/Bl%C3%A5_Bergens_Borduner och ”Ramy Essam”. https://sv.wikipedia.org/wiki/Ramy_Essam Har dessutom äran att få dirigera föreställningen. Ska verkligen bli kul! Mer dirigerande blir det också i anrika orkestern ”Bofors Musikkår”. Känner mig hedrad av uppdraget.

Ett kul uppdrag var också att skriva arr för Volvos blåsorkester med kör och barnkör för deras jul-singalong i Eskilstuna. Tyvärr kunde jag inte komma och lyssna, men konstellationen gav mersmak och vi får se vad det kan bli av det framöver.

Några seminarier kommer jag att hålla i vår i ämnet rekrytering. Se flik kurser, seminarier och föreläsningar Ska bli kul med lite andra uppdrag, och intressant också att höra hur andra jobbar med dessa frågor. Kulturskolorna i Säffle och Lindesberg är inbokade.

Det var det hele

… kan man nog säga att det blev. Två härliga konserter med KSO, Ulf Wadenbrandt och Rongedal. Nämnas i sammanhanget bör även Linnéa Carell, ljudtekniker i toppklass, som gjorde ett fantastiskt jobb med att samköra orkestersoundet med kompet och sången till en mycket bra mix. Ett jobb som ofta är lite förbisett, men som vi som håller på med produktioner uppskattar när det funkar så bra som det gjorde i helgen. Tack Linnéa!

Orkester, kör (fantastiska Öjebokören), kompet, Uffe och Bröderna var i toppform alla. Publiken, som inte verkade få nog av musiken, var underbar. På båda föreställningarna!

Recensionen ger en bra bild av helheten tycker jag http://nwt.se/karlskoga-degerfors/2016/10/03/en-fantastisk-hyllning-till-bowi, och vad ska jag själv säga mer… ja, jo… jag säger

-Själv är jag nöjd!

Nästa stora grej blir i Västerås med Magnus Bäcklund

Skaffa biljetter här http://www.ticketmaster.se/event/stadsmusikkaren-med-magnus-backlund-biljetter/440637

Då blir det Sting och lite annat!

Ja, nu är vi där. Tiden går fort ibland. Redan när vi gjorde Bowieproduktionen i Sandviken 2013 så pratade jag med Karlskoga symfoniorkester om att göra den i Karlskoga. Tre år senare så är vi alltså där, och igår kväll repade hela surven ihop för första gången. Fram till nu har jag repat med orkestern och bandet och kören har repat själva var för sig, men igår spelade vi tillsammans. Ulf Wadenbrandt dirigerar och den dynamiska duon Rongedal delar med sig av sin, som det verkar, outtömliga energi. Vilka sångare! Det här kommer att bli bra, mycket bra! Jag försökte fånga bröderna på bild igår, men alla bilder blev så suddiga, haha, att de inte gör sig på denna sida. Jag tror inte de stod stilla en sekund! En skaplig bild på orkestern blev det i alla fall.

Kul att få göra produktionen igen, och som om det här inte räcker så gör vi konserten med Gävlesymfonikerna 12 november. Det är en ynnest att få jobba med sådana här sköna människor!

Ja, denna höst har något hänt. Helt överlupen med roliga och utmanande jobb. Två Bowie-konserter med bröderna Rongedal och Ulf Wadenbrandt. En i Karlskoga med Karlskoga Symfoniorkester 1/10 i Bregårdsskolans aula  http://www.ticketmaster.se/event/a-tribute-to-david-bowie-biljetter/437125 och en i Gävle konserthus 12/11 med Gävlesymfonikerna http://www.gavlekonserthus.se/konserter/hyllning-till-bowie/

Ska bli jättekul att det blir lite liv i Bowieproduktionen nu igen efter några år. En gigant som är väl värd att hedra.Vi hoppas att många kommer och lyssnar.

En annan kul produktion är med Västerås Stadsmusikkår och fenomenale Magnus Bäcklund http://www.vsmk.se/schema.php Det blir musik av brittiska låtskrivare. Några helt nya arr på Stinglåtar bl a. Denna gång utan kompgrupp, men med Clara Heinemann på harpa. En underbar kombination; blåsorkester, harpa och Magnus B!  Vi, Magnus och jag har en idé om att göra en hel produktion som går under arbetsnamnet ”Love Songs”. Här kommer det att bli lite smakprov ur det programmet. Kommer att skriva mer om det senare.

Sen är det en annan kul produktion med Sörmlands Musikkår och Caroline Arogén. Barnkör och blåsorkester, också en ny kombo för mig. Där blir det några Alfonslåtar och lite annat.

Ett jättejobb som kommer att sysselsätta mig under andra halvan av hösten är ytterligare en produktion med Karlskoga Symfoniorkester, ”Världen låter”, som är ett projekt som hållit på i ett par år nu och ska avslutas i vår med en stor konsert med ett flertal kända artister. Ska bli kul att sätta tänderna i det! Mer om det senare, när jag kommit igång.

Västerås Stadsmusikkår, som jag jobbat rätt mycket med senaste året, ska göra min Queenproduktion i vår också, så då får jag arra om hela materialet igen. Den  här gången till blåsare, kör, solist och komp. Även det kommer jag jobba med  före jul. Trevligt!

Som grädde på moster så blir det lite mer Queen. Musikaliska, Stockholms Blåsarsymfoniker, ska göra en Queenkonsert efter jul, och jag ska då göra några arr till dem. Blåsorkester plus åtta stråkar från Edsbergs Musikinstitut. Ska bli riktigt skoj det med!

Ja, det var lite om höstens jobb och hur det ser ut just nu. För övrigt sitter jag numera och jobbar i ett alldeles nytt arbetsrum hemma. Ett utrymme i vårt uthus genomgick i somras en förvandling från skrot/skräp/svinstierum till toppmodernt kontor med all tänkbar lyx, utom möjligen toalett då. Tur att man bor på landet!

Igår kväll var vi och såg ytterligare en föreställning, nu på klassiska Radio City Music Hall. New York Spectacular med fenomenala showdansgruppen The Rockettes. Ska väl erkännas att jag inte egentligen är någon dansfantast, vare sig det gäller att själv svischa  runt på dansgolvet, eller att bevista dansshower. Hursomhelst var det en otrolig uupplevelse i går kväll. Grym scenografi med mycket digitalt i fonderna. Handlingen rör sig ,såklart, i NY. Ett par barn tappar bort sina föräldrar på tågstationen och den röda tråden är sen hur de genom att de får hjälp av olika statyer som får liv, och dessa lotsar barnen till olika platser i staden. Självklart återförenas familjen i slutet. Återigen slås jag av det superproffsiga i allt . Musiken är dels nykomponerad och dels arrangerad, mycket smakfullt och välgjort hela vägen. Orkestern är relativtliten men väldigt tajt och samspelt. Det jag inte förstår är att det ska vara så svårt att få lika bra ljud på en scen i Sverige som här i NY. Det kan inte bara vara en fråga om ekonomi, teatrarna här har en svidande konkurrens sinsemellan och måste hålla priserna nere så mycket det bara går och samtidigt hålla så hög kvalitet på allt för att få kritikerna med sig. Man har en otrolig kompetens rätt och  slätt.

Idag styr vi kosan hemåt igen. Ska bli ganska skönt att andas lite frisk luft och lyssna på tystnaden i Tysslinge som omväxling .

Då har vi varit på Manhattan i ett par dagar. Staden som aldrig sover, kallas ju NY. Stämmer kan jag säga, det är i alla fall svårt att sova där. Vi bor på åttonde avenyn på 21:a våningen, men trots det är det aldrig tyst i rummet. Trafiken är intensiv och högljudd. Tänker på Bernsteins ”Quiet City”……. Inte är det härifrån han fick inspiration till titeln i alla fall! I eftermiddag var vi på ”Alladin” på New Amsterdam Theater. Otroligt bra och Genomproffsig föreställning. Rakt igenom briljant. Känner mig otroligt inspirerad att sätta mig och skriva nu. Alan Menken är nog en av mina största förebilder i genren. Ska sägas att orkestern var fenomenal, och även ljudet. I morgon blir det ytterligare en Broadwayshow, av det mera klassiska slaget. Mer om det senare!

Läs mer →

I natt, amerikansk östkusttid, fick jag besked om att en nära vän och brasskollega dött. Mitt i semesterresan, i solen och värmen fick jag veta att hans sjukdom blivit honom övermäktig. Jag sörjer honom som vän, och kommer att sakna honom enormt när jag då och då kommer att spela brasskvintett framöver. Vi hade, han och jag, en närmast telepatisk kontakt när vi spelade ihop. Vi förstod varandra helt och hållet,  och även när jag skrev arrangemang som jag visste att han skulle dirigera kände jag att han skulle förstå hur jag tänkt.

Jag önskar att du får frid nu Matts

Nu bär det iväg västerut! Vi ska på kombinerad semester och studieresa till USA. Ska bli otroligt kul och intressant. Först semestrande i Virginia Beach och sedan inspirerande dagar i NY. Kommer att bli konserter och föreställningar, och jag hoppas kunna få höra bra livemusik utomhus. Skulle också gärna vilja få till lite kontakter där borta som kunde vara matnyttiga för framtiden. Kommer nog att skriva en rad då och då. Mest för att minnas själv efteråt. Några timmars sömn får det nu bli innan vi sätter oss i bilen och åker till Arlanda.

Det var det hele.

Staffan